Melker är nu 8 månader och tre veckor typ. 71 lång 8490 tung. Han reser sig nu. Han står i spjälsängen, mot diskmaskinen, mot stolar, tar tag i handtaget nedtill på spisen. drar sig upp mot soffbord ( kompletterar denna post med bilder en annan dag ). Kravlar sig upp för utetrappan. Han kryper fort fort. Man kan riktigt höra hur han skyndar sig när han ser något spännande. Nävar och knän dundrar i golvet och han vickar på rumpan som vilken afrikanska som helst. Sätter sig själv och samma dag faktiskt upptäckte vi hans första tand. Nu är det två som är på väg, en uppe, en nere. han säger dadadad di di dadada, AAAAAA. Han är glad nästan jämt. Nyfiken och orädd. Han får en kvällsslurk, en nattslurk och en morgonslurk vid bröstet, annars äter han mat och gröt. Vi mixar i matberedaren och han gapar stort.  Mira vill gärna mysa med lillebror. Ibland sover de med huvuderna ihop i syskonvagnen. Andra gånger är han jobbig för han ska ha precis de sakerna Mira har. Pusselbitar, hårspännen och böcker. Allt ska han pilla på. NEEEJ SLUUUTA säger Mira. Han börjar verkligen utvecklas till en liten person och han är så fin så att det gör riktigt ont. Det likson älskahuggerkrampar i magen och bröstet när jag ser på mina barn och min man. Det kan väl också kallas lycka.

I söndags var jag och några av mina kära kollegor på utflykt. Vi åkte till Tuijas växter i Kyrkhult och Hovdala slott utanför Hässleholm. Tuija var jättetrevligt. Massa fina växter, mycket Heuchera, lönnar och fina Judasträd. Hovdala slott skulle ha skördemarknad, men det var en väldigt avslagen sådan. Lindhonung köpte jag där. God. 1 februari börjar jag jobba igen. Jag ser fram emot det, längtar ibland till och med! Behöver jobba så jag inte glömmer allt jag kan. Märker att jag som ALLTID är dålig på namn blandar ihop växternas namn och tappar latinet extra mycket. Mycket frustrerande!

Vi är valpvakt. Tott en 3 månaders taxvalp bor här tills imorgon. Han är jättesöt men inte rumsren än. Alla tankar på att eventuellt skaffa en hund är för tillfället utsuddade. Puh, man hinner  verkligen inte vakta en valp men två småbarn så han gör sina olyckor utan att vi hinner reagera. Idag har vi varit ute i solen nästan hela dagen och då funkar det bra. Mira och Tott springer bland löven och Melker sitter på rumpan och skrattar så han trillar omkull. Det är nog Melker som uppskattar Tott mest. Han verkligen kluckkluckskrattar åt honom. Mira ska mest tillrättavisa Tott. Näääj bajaaja ( ajjabajja) sluuta säger hon till honom. Men ikväll låg hon bredvid honom och klappade han på ryggen. Såg så mysigt ut.

Hemma! 

Resan hem var en match. Barnen vaknade 06.00, bussen till flygplatsen hämtade oss 08.30 på hotellet. In i bussen, fullpoppad så barnen fick sitta i våra knän. Kl. 11.00 är vi i Antalaya, får KÖA FÖR ATT KOMMA IN PÅ FLYGPLATSEN!!!! Varmt, ingen solcreme på barnen, Melker hungrig, tack naturen för världens bästa grej. Banan. Mosar till honom samtidigt som vi långsamt tar oss in på flygplatsen. Mira äter kex. Massor av kex. Började muta henne redan i bussen. Kändes skitsamma eftersom hotellpersonalen vänligt nog hade gett henne karameller då kl 08.30 på morgonen.... kände inte att det var läge att hojta om socker, tandbortsning och spara till senare då, de ville ju vara snälla.... Genom säkerhetskontroll 1. Mot incheckningen. KÖA. Melker får tutte ( TUR att jag fortfarande haft kvällsamningen igång så jag haft lite mellanmålstutte till lillkillen, Turkiet hade typ njet barnmat, vi har mixat mat själva) Mira äter kex och dricker avslagen Fanta och Coca-cola som vi konstigt nog fick genom säkerhetskontrollen trots det stränga förbudet med drickor på planet, men det är väl ok att dricka på flygplatsen. ( Är det inte lika farligt att spränga en flygplats eller?). Lämnar in väskorna, mot passkontrollen. KÖA. Nu tänker vi, nu kanske vi kan får sätta oss och pusta lite, ta en fika t.o.m. Kollar klockan 12.50, planet lyfter vid 13.30. Ok, hitta gaten. KÖA. Sen KÖA till boardingen. Sen åka buss till planet, sen KÖA för att komma in i planet och hitta sin plats. LÅÅÅÅÅNGSAMT rullar planet till startbanen. KÖA för att få komma upp i luften. Har aldrig någonsin stått i flygplanskö förut, men det är ju fint att det finns ett system så att inte planen lyfter hit och dit. VÄNTA tills nufårnitaaversäkerhetsbältesskylten slocknar. Och DÅ kan vi äntligen plocka fram vår matsäck (ca 14.15 ). Vi typ sliter sönder mackorna, Mira tappar och kladdar på sätet, Melker river sönder hela tidningsutbudet. Tobbe och jag äter. Sen somnar barnen. Sen vaknar barnen. Mira äter kex och är faktiskt väldigt nöjd nästan hela resan. Melker blir rastlös men har tur igen att SAMMA roliga tittutkvinna sitter i närheten av oss nu med. Mitt huvud dunkar, har det gjort ganska länge. Äntligen landar vi. Ut, kö, pass, säkerhetskontroller, väska. Rolf hämtar och kör oss hem. Har lagat mat till oss, dammsugit och plockat in blommor till oss. så himla snällt! Barnen är helt slut efter dagens alla tålamodsprövnigar och gråter i omgångar. Jag bara däckar, får värsta reaktionen på dagen som inneburit stress, lite mat, lite dricka, ingen vila. Skakar så jag knappt kan hålla ett vattenglass, huvudet känns explosionsartat, mår skitilla och får ligga i sängen och hulka över skurhinken. Kräks inte ( har ju inte gjort det sedan jag hade kikhosta i lågstadiet så varför skulle jag göra det nu). Typ klockan 22 får jag i mig lite te och knäcke. Stackars Rolf, ingen direkt uppskattning för hans bestyr:

Idag mår jag finfint och kan absolut tänka mig att resa med barnen snart igen. Men jag fattar inte hur man fixar en långresa till typ Thailand eller Tasmanien ( Malin, Lisa hur klarar ni det!!! ). Allt gick ändå väldigt bra, men det krävdes många kex och burrburr i ansiktet och på Melkerpluttens näsa. Datorn har ju varit med, för att Mira skulle kunna kolla på Ice Age och Mumintrollen på flyget. Hon tröttnar efter en kvart. Men jag har ju kunnat blogga flitigt så det var ju ändå väl värt släpandet.

Hemma är det härlig höst. Jag har beskurit vinbärsbuskar och vattnat. Skönt att vara på Åslänten igen. 

Idag när vi kom upp i vår lägenhet hade de rara städerskorna gått wild and crazy med lakan och handdukar. Min första sängsvan....

Så var det dags att åka till Åslänten igen. Vi tackar för en skön vecka nu ska det bli skönt med fil, mörkt bröd, ordentliga tekoppar och en barnstol till Melkermannen. De flesta restauranger har barnstolar men eftersom vi ätit nästan alla måltider hemma där det inte finns någon barnsstol har har vi harft klängig Melker i knäet varje gång han ska matas. Det kommer jag inte sakna. Jag kommer därmot sakna ljudet av böneutroparna som fyller hela luften med heliga ord fem-sex gånger per dygn ( är lite osäker på antal ). Jag fattar nada men tycker det är så himla himla vackert. Får gåshud nästan varje gång. Tobbe har försökt spela in det till mig i telefonen. Jag kommer också sakna de ljumma kvällarna, Medelhavet och vår planlösa tillvaro. Ikväll skriver jag med turkisk afton på hotellet i bakgrunden. Stor buffé, dansgrupper och en magdansös försösker få igång gästerna. Känns rätt bra att kunna kika ner från balkongen och inte sitta där och vara rädd för att bli uppbjuden... tråkig svensk som man är....

Vi har promenerat säkert flera mil totalt. Barnen har gillat att vara på ryggen så vi har valt olika håll från vårt hotell varje dag och bara strosat. Hållit oss mest i skuggan och låtit Mira gå så mycket hon ( nästan ) vill. Även på kvällarna har vi varit ute på promenad, låtit barnen somna i bärselarna och kunnat se oss omkring i lugn och ro. Här finns hur mycket som helst för den som vill handla väskor, smycken, färglada T-shirts och korta sommarklänningar. Men inte så mycket shopping som fallit oss i smaken. Förstås har vi badat massor och käkat glass nästan varje dag. Ligga och slöa i en solstol kan man glömma med två småknott. Så särskilt solbrända är vi inte.

Det känns att det inte är högsäsong ( jätteskönt!) här för tillfället. Även om det är massor av turister kan man ana hur proppat här är under högsäsong. Hela Alanya dräller av restauranger, barer och klubbar. Vissa ställen är helt enorma och de gapar sorgset tomt nu, tycker nästan synd om de stackars ägarna som bara får halvfulla restauranger. Kanske är det så att de tycker det är skönt att det lugnat sig för i år, och kanske var alla placen knökfulla på nätterna när en trött barnfamilj som vi knoppat in för längesen...

Kommer vi hit fler gånger ska vi försöka ta oss upp i bergen, pratade om att hyra bil en dag men sen blev det aldrig av. Nu ska jag försöka få in lite fler bilder, sen får det vara godnatt Turkiet.

PS. Vi har inte skrivit ett endaste vykort bara så ingen saknar det i brevlådan... 

Idag har vi sett livslevande pirater. De var kanske lite utklädda, något inspirerade av Johnny Depp`s piratkaraktär i Pirates of Caribbien, det fanns till och med en båt som hette Black Pearl. Vi har varit till sjöss nästan hela dagen. Strosade längs med hamnen igårkväll och träffade en man som ägde en båt som seglade turer förbi piraternas hemliga grottor och till delfiner och en strand som kallades " Paradise Beach". Gick vi på det? Ja. Delfinerna var upptagna på att håll, men en sköldpadda fick vi se. Tobbe sa -där är ju en delfin, men det ser ju död ut. Men det visade sig vara en sköldis, verkade också vara nästan död, men jag vet inte hur en levande sköldpadda ter sig i vattnet. -Den rörde sig säger Tobbe som sitter här bredvid mig. Vi har badat från båten, sådär som ni sett i turistbroschyrer där ungdomar hoppar från skepp mitt ute tills havs. Så har vi sett ut idag=). Mira har också badat, med hjälp av flytväst en gång och badring en gång och snälla medresenärer fick hon sig två dopp. Vi simmade iland ( i omgångar, en utav oss vaktade barnen, vi lämnade INTE Melker själv på båten eller drog med Mira i en badring till en avlägsen strand om nån tror det.. ) på "paradisstranden", gick en vända i en grotta och simmade tillbaka till vårt Piratskepp. Dagen har varit riktigt härligt. Medelhavet är klart som dricksvatten och helt ljummet och alldeles lagom salt. På vägen tillbaka till hamnen säg vi tokiga bergsgetter som envist ska hoppa runt högt upp på klippkanter, vad ska dom där och göra? Ser ju helt livsfarligt ut. 

Vi har lagt ner att äta ute på restaurang kvällstid. Var ändå omöjligt att käka och njuta när man ska hantera två trötta barn. Så nu käkar vi hemma på kvällen, bättre mat ( inte särskilt impade av det turkiska köket i alanya ) billigare och lugnare. I förr går kväll åt vi på hotellets restaurang ( se bilden ) men sprang mest fram och tillbaka med Mira som skulle kissa och Melker som blev övertröttsledsen mitt i maten. Puh, då är det skitjobbigt att semestra.

Eftersom jag lever med en man som helst ska gå där ingen annan går, har vi förstås hamnat på kaosartad lokal marknad, tyvärr precis när de packade ihop och efter att vi handlat mat i en vanlig affär. Typiskt för där var det förstås turkpriser och inte turistpriser. 

Nu sover barnen, lite oroligt efter alla dagens piratintryck och all personal på båten skulle prompt skoja och busa med barnen. Mira var måttligt road. En charmör med rakad bringa tyckte hon var OK. Melker skrattar än så länge till vem som helst som flörtar med honom. Han är inte lika kinkig på kvalitén på underhållningen...

Ikväll åskar det och blixtar. Vi har handlat chips och Toblerone och tänkte kolla på film i datorn. Har vi det gött? Yepp.

SOL SOL SOL. Varmt. Vi landade igår och tiden får gärna stanna nu. Allt fungerar jättebra. Barnen var exemplariskt duktiga på resan hit. Lite rastlösa på planet, men som tur var gillade kvinnan mittimot oss att leka tittut.... Bussresan från Antalya till Alanya gick också bra, svettig som tusan men båda barnen sov mestadels. Busschaffisen gjorde också ett stopp vid ett glasställe. Melker fick smaka sitt livs första glasslick. Chockladglass, han gillade det skarpt (se bild nedan ). Vi trodde ju att vi hade bokat en resa till Antalya, var bara av en slump vi såg på biljetten att det stod hotell Mayflower, Alanya. Annars hade vi stått där på flygplatsen och försökt övertyga någon stackars reseledare att vi skulle till Mayflower i Antalya....

Detta är första resan vi gör utomlands med två småbarn. Det är också första gången någon av oss är på charterresa ( förutom en resa till Gran Canaria när jag var tio). Resa med barnen är KUL. Mira travar på och säger hejhej till folk vi möter. De kallar henne princess och hon får kakor från personalen på restauranger. Även sådana vi inte har ätit på. Melker avfyrar sina jättesmail till  höger och vänster. Alla blir väldigt väldigt vänliga och vill tittuta och ger oss vänliga nickar och leenden. Vi har lämnat vagnen hemma utan bär Melker och Mira när hon är så trött så hon snubblar i varsin bärsele på ryggen. Funkar superbra eftersom vi ändå inte ska iväg på några bergsbestigningar. Mira gillar vårt nya "hem" har gjort sig hemmastadd genom att lägga saker i alla lådor och skåp hon kunnat hitta. Charter är bekvämt, turistigt förstås men det kändes väldigt skönt att bara hoppa in i en förbokad buss som en reseledare hänvisade oss till och hoppa av på förbokat hotell. Annars hade man ju stått och prutat med nån taxichaffis. Behöver ju inte testa barnens tålamod mer än nödvändigt ( än i allafall ).

Jag tror vi har hittat en lunk som funkar bra. Vakna och fixa frukost. Strosa iväg, handla lunch. Hem och Shitvadjagärvarmdoppasig i hotellpoolen. Äta lunch, sova middag. Där är vi nu. Mira och Tobbe sover fortfarande, Melker och jag gick precis upp. Fortsättningen på dagen är att köpa glass (Tobbe är superglad för här finns fortfarande Magnum dubbelchoklad) och gå till havet och bada. Sen äta middag på restaurang. Igårkväll när barnen somnat satt vi flera timmar på balkongen och bara NJÖT och lyssnade på partylivet på avstånd. Vi har semester det är så jäkla gött. Nu kom Mira och sa gasss, vi lovade henne det efter vilan, bäst att vi fixar det nu.

Puss. 

Är ni äckelmagade och inte vill läsa om bajs, klicka bort dig nu. I morse låg Melker och luftade rumpan på golvet, han hade precis kissat så det kändes lugnt att lägga honom på heltäckningsmattan. Jag är inne i badrummet när Mira kommer och säger - Milko bajs. Ok tänker jag, vad innebär nu det... Jo en Melker med bajs på hela sig, mellan tårna, på kinden, örat, händerna, armarna. Jätteglad sitter han och leker med en lampsladd, har lyckats välta hela lampan så den är också helt bajsig. Jag funderar en sekund på HUR ska jag frakta min son till badrummet. men inser sen att det är bara att lyfta och sätta ner i badkaret och duscha hela honom med Barnängens Pärlschampo. Golvet och lampan tar sig Tobbe an som har hunnit vakna av all uppståndelse. Mattan är välskrubbad ( så ni vågar er hit igen...).

Melker utvecklas i rasande tempo nu. Bara den senaste veckan har han lärt sig krypa ( i kombination med ålhas när han har riktigt bråttom, är fortfarande lite svajig i krypläge), sätta sig, resa sig upp i knästående mot saker som verkar intressanta. OCH tatatadam hans första tand är synlig. DEN har vi väntat på, dregel dregel. Vi har inte alls hunnit med och räddar stekpannor, lampor och pyttiga leksaker han helt plötsligt kan plocka upp ur Miras boxar. Hej och hå.

Har haft en väldigt fin helg. Åsa, Elsa, Oqvin hängde med oss hela fredagen. Elsa badade ( är nog säsongens sista bad tror jag), fika, promenad och jonglering med fyra leksugna småttingar. I lördags lämnade jag barnen hemma hos mannen och drog till Malmö för restaurangmiddag med mina allra äldsta vänner. Mia och Åsa. Fina ni, vad jag tycker om er!  Hur trevligt som helst. Var länge sen jag åt en middag utan ett inslag av hetsätning. Kom på det mitt i maten, att jag inte behövde skynda mig. Fantastiskt. I söndags åt jag mest kex och funderade på vad jag skulle packa....

....Drömmen att hyra husbil och köra genom Europa ner till Marocko. Vara borta i fem sex veckor har via charter till Marocko, stuga i Jämtland slutligen blivit billigast, billiga en sista minuten till Turkiet. Bitter? Nej, bara väldigt glad att vi kommer iväg, tillsammans, lediga, helt utan planer. Har sålt Volvon och Tobbe har elat extra så nu är det bäst att göra av med pengarna innan de försvinner på ingenting=). Så idag har jag packat badkläder, solkräm och solhatt (ja lite annat också). Mira är helt införstådd med att vi ska flyga flygplan och äta korv ( medhavd matsäck, flygplansmaten är hysteriskt dyr ). Ska bli otroligt roligt och spännande att resa med barnen, kommer nog reflektera på massor av nya saker som jag aldrig tänkt på som ensamresande. Återkommer när vi är på Åslänten igen.

Melker vaknar oftast först i vår familj, han står på alla fyra och gungar i sin spjälsäng och tjattrar. Hungrig men inte ledsen. Idag gick vi upp, annars om vi kan brukar vi försöka somna om. Men idag kände jag att Melker var pigg piggelin och på hugget att utforska världen. Nu liggger han på golvet och suttar på en pusselbit. Han tar sig fram nu krypålar, kastar sig fram. Står på alla fyra och gungar och slungar sig mot målet. Han sitter en stund, men sen tippar han med näsan i golvet. Snackar och snackar, hög röst. Men han är också den tysta killen, som nyfiket betraktar och funderar. En väldigt nöjd, glad, pigg och förnöjsam liten krabat.

Mira ska börja på nytt dagis i veckan. Eller det är det dagiset hon skulle börjat på från dag 1, men som renoverats tills nu. Hon pratar och sjunger. Mors lilla Olle och Björnen sover. Och spatserar runt med händerna i fickorna och skiner av stolthet av att känna sig vuxen. Hon är blöjfri dagtid nu och har underbyxor med prickar och Bamse på. Hon är envis och har vilja som leder till tårar och frustration när hon inte får som hon vill. Hon månar om oss som är runt henne. När vi ska iväg räknar hon in oss som värsta fårahunden. -Mamma, Pappa -Milko. Om någon av oss inte ska med analyseras detta länge. Som - Pappa? -Pappa jobbar. -Pappa obbar. -Pappa? Pappa jobbar, han kommer ikväll. -Pappa obbar. Fafa? Farfar är hemma. Fafa himma. -Fafa? -Farfar är hemma med Danny. -Daaany ( med det största leendet). Måmå? Saga? Essa ( Elsa )? Famo? Måfa? Om om om igen, alla hon kan komma på.

När vänner i ens närhet drabbas av sorg uppskattar man det man har så extra mycket. I magen finns en gråtklump när jag snuddar vi tanken på att behöva uppleva det dom är i nu. Vi tänker så på er!!!!

Hej Lina och ni andra som brukar läsa här, det blev visst ett sommaruppehåll.... För mitt eget minnes skull måste jag spalta upp några av denna sommarens händelser. Typ såhär:

* Midsommar firade vi i Småland med mamma, pappa och Jenny, Stefan, Saga. ( Mira blev kvitt sina svinkoppor, men har förmodligen utvecklat medicinfobi pga av äckelpencillin som vi tvingade i henne tre gånger om dagen. Uggaha ).

* Nixi och Hussey kom igen. Nixi spenderade sin skånesemester med att hjälpa oss att måla uterummet, sy nya överdrag till fuldynorna till fulutemöblerna ( numera snyggdynorna och snyggutemöblerna ). Vi badade massa de fina dagarna. 

* Mirapira hallonbira vår älskade lilla fjuntjej har fyllt två. Tårta i dagarna två. Fina presenter och ballonger och sommarsol. Härligt.

* Mias kompis har varit här och visat oss lite grundkunskaper på Djembetrummorna. Tobbes dröm om att spela Djembe nere vid ån med elden som lyser upp mörkret har uppfyllts. Litegrann iallafall, mer övning krävs.

* Vi har varit välbesökta i sommar. Tack Tack Tack för alla trevligheter. Fam Haglund, Fam Mattsson, Fam. von Knorring, Pm och Lena, FiggeFiaTheoInes, Fam. Emanuel-Krahner. Puss på er allihop, kom snart igen!

* 19 juli föds finaste fina Alma. Saga är storasyster. Mira och Melker har fått en ny liten kusin. Vi ska ses i helgen, mmmm mindre bebisfötter än Melker att nosa på. Gott.

* Vi har varit på Elsa och Oqvins namngivning. Förstås var vi tvungna att lägga upp Oqvin, Melker och Hjalmar bredvid varandra för en bild. Dom är glada, imellanåt, inte samtidigt dock, men söta. 

* Rolf har haft sommarfest. Skålll säger Mira.

Idag kom jag och barnen hem från Kolboda. Mannen jobbar engelska Wallander och drar kompisel så jag behövde semester och hav. Och det har jag haft. Prickade in sommarens soligaste dagar. Har simmat ut till sandbanken och legat på flotten och solat och stått på händerna i vattnet precis som förr när jag var liten. Havet smakar precis som då. Alldeles otrolgt skönt.

En intensiv sommar börjar lugna sig. Känns skönt att fortsätta vara mammaledig, njuter av att inte ha så många tider att passa. Vill ägna mig åt trädgården nu. Beskära mina fruktträd och rensa upp i grönsakslandet. Har inte handlat potatis sen midsommar, och massor finns kvar. Frossar i gurka, morötter och lök. Tomaterna mognar, snart kommer vi ha i överflöd. Broccolin funkade jättebra. Blomkål, vitkål, rödkål mindre bra. Har inte tid att vakta mina grönsaker så larver, fjärilar sniglar och annat ont han före på kålen.  

Har massa bilder, men de får vänta verkar vara lite knas i bildbiblioteket igen. Men ni får väl skapa egna fantasibilder så länge. hej Hej.